VBR

Vertikal Balanserad Ridning

VBR är ett koncept skapat av Sadeltekniker Maria Hallring, ErgoX2 och sjukgymnast och fysioterapeut, Lena Gunnarsson på Equestrian Fysio.

Konceptet VBR skapades genom inspiration från Jean Luc Cornille, - grundaren av SOM- Sience of Motion, -vilket lade basen för VBR:s koncept i hästarnas biomekanik och träning. Tillsammans med Marias kompetens som sadeltekniker och Lenas skicklighet inom människans kropp och funktion, plus den forskning som idag finns tillgänglig beträffande ryttaren och dess inverkan på hästen skapades denna kompletta lära. 

Trots att många forskningsresultat inom hästarnas biomekanik och träning och ryttaren och dess inverkan på hästen, finns tillgängliga idag, så har dock genomslaget till tränare och instruktörer gått ganska trögt här i Sverige, i jämförelse med tex Englad och Australien som arbetat sina elitryttare enligt liknande koncept och senaste forskning i många år. 

Inom VBR är målet att erbjuda just den kompetensutveckling som krävs för att Sveriges ryttare ska få tillgång till dessa kunskaper och verktyg. Att i detalj kunna få hjälp att analysera exakt vilka små muskler en ryttare behöver aktivera för att bli mer effektiv i sin ridning, vilket ger ett ypperligt komplement till de tekniker som finns redan idag.

VBR står för - Vertikal Balanserad Ridning och målet är att få ridningen så energieffektiv och hållbar som möjligt för BÅDE ryttare och häst.

Systemet bygger på att 3 separata byggstenar analyseras och balanseras.
Treenigheten:
1. Ryttarens vertikala balans.
2. Utrustning-Sadel
3. Hästen. 

Kompensation och rotation behöver minimeras i både häst och ryttare för att skapa vertikal balans hos hela ekipaget.

Hästens biomekanik

För att förstå varför denna teknik fungerar och varför det är så viktigt för hästens hållbarhet att ryttaren sitter i balans över rörelse centrum, så måste vi först titta på och lära oss lite om hästens biomekanik.

Vilken rörelse man än ska göra så ska den utföras på ett så energisnålt sätt som möjligt. Ridning skiljer sig egentligen inte från någon annan slags idrott. Kan man lära sig att utföra en rörelse på ett energisnålt sätt så utvecklas man mycket snabbare än de som gör samma rörelse på ett mindre energisnålt sätt. Den största skillnaden mellan ridning och andra sporter är att man inom ridningen har tre komponenter att ta hänsyn till; ryttaren, hästen och sadeln.

Vad är biomekanik?

Biomekanik som begrepp kan förklaras som samspelet mellan anatomin och olika fysiska lagars påverkan på våra rörelser.

Linjär förflyttning (rörelsen sker parallellt med ett underlag). Detta används inte så mycket inom idrottsvärlden

Hävarm. Kan beräknas om man vet vikt, riktning och avstånd från rörelsecentrum.

Man brukar säga att hästens energi och rörelse startar bakifrån. Numera vet man att det inte stämmer. Istället startar alla rörelser från ryggen och mer exakt från ryggkota 12-14, som alltså utgör rörelsecentrum (gravitationspunkt) för hästen. Detta medför att man kan göra om hästens rörelser till matematik. Man utgår från rörelsecentrum och beräknar vikt och hävarm för att räkna ut energiåtgången för en rörelse.

Jämvikt uppstår när hävarmarna tar ut varandra. Då är energin i båda ändarna lika stora och tar ut varandra. Det är alltid det mest energisnåla läget.

För att uppnå jämvikt så måste ryttaren placera sin tyngdpunkt mitt över hästens rörelsecentrum. Detta gäller i alla riktningar; bakåt-framåt, höger-vänster och rotationsmässigt.

Om man sitter bakom hästens rörelsecentrum så kommer kraften att riktas framåt ned i hästens framben. Kotorna i hästens ryggrad ligger i varandra. Det fungerar ungefär som kraftöverföringen mellan en traktor och ett redskap. Ryttarens tyngdpunkt hamnar bakåt hästens rörelsecentrum och kraftöverföringen går framåt genom hästens ryggrad och ned i frambenen.

Om man istället sitter framför hästens rörelsecentrum så går kraften rakt ned i hästens bogar och ned i frambenen.

Båge-sträng- eller tältteori

Vi har lärt oss att hästen fungerar enligt båge-strängteorin. Den tillkom 1946. Den bygger på att det är bukmuskulaturen som ska lyfta hästens ryggrad. Bukmuskulaturen är dock oerhört tunn och svag i jämförelse med ryggmuskulaturen. Bukmuskulaturen är viktig för att stabilisera hästen, men det är inte den som bär upp hästen.

Muskelfibrerna i hästens rygg går i olika riktningar. När ryggmusklerna synkroniseras korrekt så verkar dessa muskelfibrer i olika riktningar som stabiliserar och lyfter upp ryggraden. Detta bygger på att varken frambenen eller bakbenen får gå för långt fram eller för långt bak. De måste alltså befinna sig ganska nära sin fästpunkt. 

På så sätt fungerar hästen mer som ett tält. Om båda tältpinnarna (frambenen respektive bakbenen) är vertikala så kan man spänna tältet så att taket (ryggraden) blir spänt.

Hästens tornutskott är upp till 25 cm långa. Det blir en otroligt stark hävarm. Och högst uppe på den sitter ryttaren. Hästens muskler måste korrigera väldigt mycket för varje millimeter som ryttaren hamnar fel.

Hästens rotation

80-85 procent av alla hästar är av naturen högerroterade. Det innebär att tornutskotten redan från början är svagt roterade till höger. Forskning visar att ryttaren väldigt snabbt förstärker detta. Högerrotationen gör att hästen känns "starkare" i vänster varv. Där är det lätt att hästen går emot innertygeln och känns styv. Den högerroterade hästen har svårare att fatta höger galopp. Det beror på att hästen är överroterad till höger. Den kan då inte lyfta inner fram tillräckligt för att fatta höger galopp. För att fatta höger galopp är det väldigt viktigt att ryttaren inte faller över på höger sida.

Svikt och luftighet i steget

För att hästen ska kunna svikta upp med sina ben så att steget blir luftigare, så krävs det vissa saker. Dels så får inte påskjutet från bakbenen vara för stort. Men sedan måste även bakbenens stödfas öka. Det som är viktigt i stödfasen är den tid bakbenet befinner sig under höftleden. Lösningen är alltså inte att bakbenen står kvar längre i marken så att de hamnar längre bakom hästen och hästens påskjut ökar. Istället är det takten som ska sänkas för att stödfasen ska öka.

Tornutskott och kotkropp

Det finns en stark tilltro till att det är hälsosamt för hästen att länga sin överlinje. (Lång och Låg form) Men vad händer egentligen när hästen sträcker överlinjen maximalt. Då ökar avståndet mellan tornutskotten. Vad händer då i den andra änden, alltså underdelen av kotkroppen? I och med att hästen har väldigt tunna (i princip obefintliga) diskar mellan kotorna så blir det undersidan av kotorna som trycks mot varandra. Och då kommer nervbanorna i kläm.

Excentrisk eller koncentrisk träning

Sann böjning vs. Falsk böjning 

True bending, dvs rätt rotation i bröstkorgen i förhållande till sidböjning är som ni ser nedan, beroende av ryttarens tyngdpunktkänsla och centrerng. Bröstkorgens rotation är påverkbar eftersom den är upphängd i bogarnas inre muskulatur, så nästa gång du tänker bogen in, tänk tyngdpunkt och rätt rotation. I det arbetet när man ställer om sin ridning, mindre hand - skänkel, till mer bålstabilitet, tyngdpunkt och balans så kan det ibland kännas som hästen blir lite lång men har man tålamod så kommer hästen hitta en ny balans tillsammans med sin ryttare och formen kommer komma av så sig själv.